Fotoutmaning -ordspråk och talesätt

Här är mitt bidrag till fotoutmaningen hos Edith & Jag.
"Jag tycker om alla vilda djur, bara de inte kommer för nära där jag bor"

Men det gäller inte små ekorrar. Det gäller egentligen endast rådjuren som äter upp blommorna som jag har planterat ;-) Och ibland ringduvorna som kucklar med en otroligt falsk stämma klockan fem på morgonen.

Bilden tog jag förra våren och jag tycker den är så härlig. Ekorren ser verkligen påkommen ut, där den sitter bland kryddorna. 

Vid ett annat tillfälle när bara C var hemma så var det en ekorremamma som var ute på promenad med sina tre ungar. Både entredörren och altandörren stod öppna och ekorremamman skuttade förbi entredörren och vidare runt huset till baksidan. Men det gjorde inte ekorreungarna, utan de fortsatte rätt fram, rakt in genom dörröppningen, vidare genom hallen och in i tv-rummet. Efter en liten stund kom mamman runt huset och kikade oroligt in genom altandörren, för hon hade väl upptäckt att småttingarna var borta. De fick då syn på henne och så försvann de iväg allihop tillsammans. Vilken upplevelse det måste ha varit. De är ju sååååå söta, de små!

Kommer ni ihåg älgkon som fastnade i ett träd i höstas? Det var i trädgården hos C.s gamla dagmamma. Här är älgkons kalvar, de inkvarterade sig på vår tomt till och från under mer än en månads tid medan mamman var ute på egna äventyr.

Till slut kunde man komma riktigrt nära dem utan att varken de eller vi blev rädda :-)

Vid ett tillfälle när jag fotograferade kalvarna blev jag faktiskt riktigt rädd. Jag hade dem framför mig och bakom mig hörde jag världens vrål. Under några sekunder trodde jag att det var deras mamma, älgkon, och att jag hade hamnat mitt emellan dem. Inte kul. Men ut ur buskarna rusade en rådjursmamma med sina två kid. Hon hade väl fått syn på älgarna och blev rädd. :-)

Visst, ibland blir man rädd, men oftast är det underbart med alla vilda djur :-D